Väl ute på sjön så kändes det som att förutsättningarna var bra. Mulet och lite vind, eller rättare sagt, mycket vind. Vi kände båda att vi ville få lite större fisk på våra "svartzonker mctail" som jag själv tror på väldigt mycket på. Men de senaste gångerna vi har försökt så har vi fått massor med minigäddor bara.

Vi började att fiska av kanterna dit det blåste utan resultat. Vi fiskade av snabbt men effektivt och bytte ställen ofta. Till slut så testade vi ett ställe som vi inte alls trodde på egentligen. Efter några kast så kände jag ett hårt hugg. Kan det ha varit botten? jag vevade några meter till...*BANG*...Det var det kraftfullaste hugget på länge. Hölll nästan på att tappa spöt! Trots hugget så kände jag ändå ganska snabbt att det var en ganska liten gädda. Jimmy fick också en liten gädda vid samma plats strax efter. Men fortfarande så var mctailen våran "snipknipare" som vi kallar den.

Nu hade det gått ett tag och vi hade fiskat av i princip alla ställen så det var dags att börja om på nytt. Vi åkte till stället vi började på och det vi trodde på mest. Det tog inte många kast förrän jimmy hade fisk. Det var en rätt liten men med med väldigt bred rygg! Syns inte så tydligt på denna bilden dock.

Vi fortsatte lite längre upp efter kanten och nu var det min tur. En riktig tjockis! Nog den tjockaste gäddan jag har fångat iallfall.

Vi återvände till platsen vi trodde mest på och det gick fort även nu. Jimmy fick ytterligare en gädda i ungefär samma storlek och efter ytterligare några kast så skulle jag visa med händerna hur jag håvade jimmys tidigare gädda (som hoppade väldigt högt ur håven!) när jag plötsligt känner att min lina blir spänd. "Vad fan?" säger jag och gör motstånd. Det visade sig vara fisk. Den är lite större sa jag ganska fort och vi garvade som fan åt händelsen. Nytt vevstopp-rekord måste det blivit för mig! Det visade sig vara en fin gädda på 5,6 kilo och nu visste vi att man inte bara kunde få gäddsnipor på mctailen.

Efter den fisken så blev fisket trögt och vi blev trötta. Flera fiskestopp och betesbyten till så gjorde vi tillslut ett sista stopp. Vi blev inte långvariga och några kast innan vi skulle dra oss hemmåt så skulle jimmy få det bevisat att mctailen fortfarande är snipkniparn även om man kan få lite större på den.